En innovativ bransch som gör människor friskare

Life science-branschen består av företag som utvecklar nya medicinska innovationer som förbättrar människors hälsa.

Företag i life science-branschen

Vanligtvis brukar man säga att life science-branschen består av bioteknik- läkemedels- och medicinteknikföretag. Det är ofta svårt att dra tydliga gränser mellan dessa olika kategorier men övergripande kan man säga att:

  • Bioteknikföretag utvecklar produkter som baseras på biologiskt material som celler, proteiner och DNA.
  • Läkemedelsföretag utvecklar läkemedel. Dessa kan vara både stora biologiska molekyler och små kemiska molekyler
  • Medicinteknikföretag utvecklar tekniska produkter som förbättrar människors hälsa eller underlättar vardagen för sjuka. Ofta räknar man också företag som utvecklar diagnostiska metoder till den här kategorin. Diagnostikprodukter används för att analysera prover och tester för att ställa korrekt diagnos.

Ibland används begreppet bioteknikföretag också synonymt med små och mellanstora företag eftersom det i bioteknikens början var framförallt mindre företag som var aktiva i området. Idag är dock biotekniken spridd till bolag i alla storlekar. Idag ser vi också ett ökande antal företag som verkar i gränslandet mellan it och life science. Dessa företag utvecklar produkter inom digital hälsa och det kommer sannolikt bli allt viktigare del i life science-branschen.

Förutom de forskande bolagen finns det många högt specialiserade konsultföretag i branschen. Eftersom det krävs många olika experter för att ta fram en ny medicinsk innovation har det utvecklats ett ekosystem där olika konsultföretag gör olika specialiserade delar av utvecklingen. Dessa bolag kallas för CRO-företag vilket står för Contract Research Organizations eller Clinical Research Organizations. CMO-företag, Clinical Manufacturing Organizations, är istället specialiserade på tillverkning.

På samma sätt krävs det avancerad kunskap inom patentfrågor, affärsutveckling, juridik och regelverk. Även detta sköts ofta av konsultföretag, ofta specialiserade mot life science.

Life science-branschen i Sverige

Enligt den senaste analysen från Vinnova (2014) är 40 764 personer anställda i 1 487 life science-företag i Sverige. Av dessa har 791 företag egen forskning och utveckling i Sverige med 11 114 personer anställda.

Vi har en stark tradition av en innovativ life science-bransch i Sverige. Till exempel har innovationer som Bricanyl och Pulmicort mot astma, Losec mot halsbränna, Olysio mot hepatit C, pacemakern mot rytmrubbningar i hjärtat, respiratorn som ger akut andningshjälp, Xalatan mot glaukom och den lokalbedövande salvan Xylocain alla utvecklats av forskare och entreprenörer i Sverige.

Det tar mellan tio och femton år att forska fram ett läkemedel.

Det tar mellan tio och femton år att forska fram ett läkemedel.

Så omvandlas en idé till en ny produkt

Att ta fram en ny medicinsk innovation som är effektiv och säker för patienten är ett avancerat, tidskrävande, kostsamt och omfattande projekt. Ska du utveckla ett nytt läkemedel tar det cirka 10-15 år och kostar runt 10 miljarder kronor. Medicintekniska produkter går något snabbare, men det tar fortfarande många år och är mycket resurskrävande.

Ska du ta fram en ny behandling behöver du först veta vad sjukdomen beror på. Den forskning som tar reda på det sker oftast på de offentligt finansierade universiteten, men även på företagens forskningsavdelningar. När man vet vad det är som orsakar en sjukdom kan forskare påbörja arbetet med att hitta sätt att ställa felet till rätta. Det kan man göra genom att korrigera kemin i kroppen med ett läkemedel eller genom att påverka kroppen mer fysiskt med hjälp av teknik.

cellcollage_artikelbild

Det första steget är att identifiera vad det är i kroppens celler som orsakar sjukdomen.

Ska du korrigera sjukdomen med hjälp av ett läkemedel behöver du identifiera den molekyl som kan påverka det som orsakar sjukdomen. Ibland kan man inte korrigera orsaken utan måste istället rikta in sig på att behandla symptomen. Det tar ofta flera år att hitta rätt molekyl eftersom den, förutom att kunna korrigera kemin rätt, behöver vara säker för människor och miljön. Molekylen måste också gå att producera i stor skala och den behöver kunna paketeras i en tablett, spruta eller liknande för att komma in i kroppen. Den här delen av utvecklingen görs ofta av små företag och pengar till den här sortens projekt kommer till exempel från innovationsstödjande myndigheter som VINNOVA.

Om man istället har en idé om hur en medicinteknisk produkt skulle kunna korrigera sjukdomen behöver man ta fram en prototyp. Även det är en krävande process eftersom produkten, förutom att fungera, behöver vara säker, smidig och gå att producera i stor skala. Den här utvecklingen görs ofta av forskare företag i samarbete med professioner i vården och patienter.

För både medicinteknik och läkemedel kommer sedan en fas när läkemedlet eller produkten behöver utvärderas i kliniska prövningar. I sådana testas läkemedlet eller produkten under mycket kontrollerade former på en utvald grupp patienter. Målet med dessa prövningar är att undersöka om den nya behandlingen verkligen fungerar och gör människor friskare. Minst lika viktigt är det att under de här prövningarna visa att den nya behandlingen är säker och att eventuella biverkningar vägs upp av den nytta som behandlingen ger till patienterna. Den här delen av utvecklingen tar ytterligare ett par år och görs och finansieras av företag. Ofta är det små och stora företag som samarbetar och ju längre i utvecklingskedjan man kommer desto mer kostsam blir utvecklingen. Konsekvensen blir att det ofta är små företag som är finansierade av riskkapital eller aktiekapital som gör de tidiga delarna av utvecklingen. De senare delarna görs oftare av stora globala life science-företag som har de ekonomiska musklerna att genomföra de stora kliniska forskningsstudier som krävs.

När läkemedlet eller den medicintekniska produkten är utvärderad skickas all data in till myndigheter som bedömer om produkten är effektiv och säker. I Europa tas de besluten av det europeiska läkemedelsverket, EMA. Svenska Läkemedelsverket är en del av EMA och gör många av utvärderingarna. I USA är det FDA som tar beslut om att godkänna nya läkemedel och medicinska produkter för marknaden. Andra delar av världen har sina specifika myndigheter.

Den absoluta majoriteten av idéer som låter bra i teorin eller först ser ut att fungera i labbmiljön kommer inte att fungera. De flesta idéer kommer inte förbi de först testerna i labbet. Men även många av de idéer som tar sig vidare till kliniska prövningar brukar fallera. För läkemedel gäller till exempel att bara ett av tio projekt som börjar testas på människa blir ett godkänt fungerande läkemedel. Det är inte ovanligt att ett projekt läggs ner efter flera års utveckling och hundratals miljoner kronor investerade.

När en produkt är godkänd får den säljas till sjukvården och patienter. Men efter det följs effekt och säkerhet noga och det händer att produkter tas tillbaka från marknaden om de visar sig inte fungera som det är tänkt. Medicinska produkter och läkemedel är, och ska vara, mycket hårt reglerade eftersom det handlar om människors hälsa och säkerhet.

intensive care unit monitor

Innovationer från life science-branschen räddar livet på människor varje dag.

Mycket kvar att utveckla

De medicinska innovationer som forskare hittills har utvecklat räddar liv och förbättrar människors hälsa och välbefinnande varje dag. Men de medicinska behoven är fortsatt stora och forskarna i Sverige och hela världen strävar hela tiden efter att hitta nästa innovation som ska bota de sjukdomar som ännu är inte går att behandla.

Rapporter
SwedenBIO har sedan 2006 årligen inventerat de svenska bolagens portfölj av läkemedelsprojekt från preklinik fram till godkända produkter med fokus på projekt som testas i klinik (fas I –III) och presenterar resultatet i pipelinerapporten.
Läs mer