Statliga riskkapitalet en viktig pusselbit i regeringens satsning på life science

SwedenBIO har lämnat in remissvar på regeringens utredning av det statliga riskkapitalet. Om utredningens förslag genomförs på rätt sätt kan det få stor betydelse för sektorn. 

De förslag som presenteras i utredningen ”En fondstruktur för innovation och tillväxt”” är i huvudsak bra. Samtidigt är det av största vikt att regelverken för fonderna inte blir för begränsande utan organiseras på ett sätt som lockar till sig internationellt kapital. 

Ladda ner och läs hela SwedenBIOs remissvar här. 

Life science i Sverige består idag av många mikroföretag (färre än 10 anställda) och ett antal stora företag (fler än 250 anställda). Segmentet däremellan har blivit den svagaste länken och det är tydligt att bristen på kapital hämmar tillväxten. Andra länder har mött liknande utmaningar med att matcha privata investeringar med offentliga för att locka till sig mer av det globala privata kapitalet. Ska Sverige ha en chans att hävda sig i konkurrensen och bygga vidare på en stark life science-sektor behöver vi aktivt arbeta på liknande sätt. Genom att ge bolag i mellansegmentet växtkraft gynnas hela ekosystemet. Akademin får bättre avsättning för sina projekt, de minsta bolagen får fler samarbetspartners på nära håll och de stora globala företagen lockas till ett fungerande ekosystem. 

Den föreslagna fond-i-fond-lösningen är bra och i linje med de förslag som SwedenBIO tidigare presenterat. Det totala kapitalet är dock i minsta laget. 

För att det statliga riskkapitalet ska göra någon skillnad för life science-sektorn behöver minst 1,5 miljard av det statliga riskkapitalet riktas in mot life science. En sådan satsning innebär att mellan 10- 20 bolag kan få växtkraft om kapitalet investeras tillsammans med minst lika mycket privat kapital. Det är fortfarande få bolag, men vår bedömning är att det skulle göra substantiell skillnad för sektorn i Sverige eftersom varje lyckat projekt får positiva följdeffekter. 

Sammanfattat anser SwedenBIO att:

  • Den föreslagna fond-i-fond-strukturen lägger en bra grund för kompetenta investeringsbeslut.
  • Minst 1,5 miljard bör öronmärkas till investeringar mot life science.
  • Möjligheten att saminvestera med redan befintliga fonder behöver förtydligas för att locka mer internationellt kapital till Sverige.
  • Den föreslagna maxgränsen på cirka en miljard för en fond är allt för begränsande eftersom en life science-fond ursprungligen behöver förvalta minst 1 miljard för att få rimlig riskspridning.
  • Regelverken kring personaloptioner, investeraravdrag och 3:12-regler behöver ses över skyndsamt.

Ladda ner och läs hela SwedenBIOs remissvar här.


Frågor?
Kontakta Ingrid Heath, vice vd och policychef
ingrid.heath@swedenbio.se
0701 74 76 33

Läs mer på MyNewsDesk