– Det finns en stor samsyn kring precisionsmedicin, det märks inte minst i den nationella life science-strategin. Men mer behöver ske för att man ska kunna nå den fulla potential som finns, bland annat måste det bli möjligt att dela patientdata mellan regioner, säger Jan-Olov Sandberg, medicinsk chef på Roche.
– Vi har en relativt hög mognadsgrad i Sverige när det gäller att göra hög molekylärdiagnostik inom cancer. Det vi skulle vilja är att kunna följa utfallet av behandlingar och följa upp det via våra olika cancerregister. Det är en önskvärd situation som inte är realiserad ännu. Det finns exempel på stora projekt som omfattar väldigt många patienter där man samlat in blod och vävnad för att sekvensera en molekylärbiologisk profil. Kan man använda den datan på rätt sätt kan det innebära stora möjligheter. Vi har en unik möjlighet i Sverige via våra register även om de inte är fullständiga, säger Jan-Olov Sandberg.
Kliniska studier spelar en avgörande roll i utvecklingen av precisionsmedicin. Ett konkret exempel är MEGALiT-studien vid Akademiska sjukhuset i Region Uppsala där även Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göterborg deltar. Det är en klinisk studie men också ett exempel på samarbete mellan sjukvård, akademi och industri. MEGALiT har ambitionen att fungera som den nationella testbädden och arenan för systeminnovation kring precisionsmedicinsk läkemedelsbehandling av cancer. Det sker ett brett utvecklingsarbete avseende exempelvis effektiv datainsamling och provhantering, utvecklande av processer och effektiva arbetsflöden, verktyg och riktlinjer.
– Sverige behöver göra mer för att kunna ligga i framkant inom precisionsmedicin. Holland är ett intressant exempel där man kommit längre som vi kan lära av. I Norge och Danmark ser vi att det kommer studier liknande MEGALiT. Det nordiska samarbetet är viktigt, säger Jan-Olov Sandberg
