Life science-sektorn har en stark tradition i Sverige och har goda möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen. För att vi ska stå fortsatt starka krävs dock kraftfulla satsningar och regeringen har visat en tydlig ambition att stärka life science i Sverige.
Ett mer effektivt utnyttjande av det statliga riskkapitalet är en viktig pusselbit i den ambitionen.
Regeringens utredare Hans Rydstad har under våren 2015 gjort en översyn av det statliga riskkapitalet. Utredarens uppdrag var att komma med förslag på hur de statliga finansieringslösningarna bör förändras. I utredningen ”En fondstruktur för innovation och tillväxt” (SOU 2015:64) föreslås en ny struktur för det statliga riskkapitalet.
Förslaget i korthet
Utredningen föreslår att det skapas en ny statlig fond med namnet Fondinvest. Kapitalet i Fondinvest ska delvis investeras i fonder tillsammans med privat kapital. Investeringarna görs enligt en fond-i-fond-princip där det statliga riskkapitalet matchar privata investeringar i fonder. Det är sedan dessa fonder som investerar i företag. De fonder som Fondinvest föreslås investera i ska vara inriktade mot tidiga utvecklingsfaser i svenska innovativa företag med hög tillväxtpotential. Företagsinvesteringarna som fonderna gör ska enligt förslaget vara i storleksordningen 5-50 miljoner kronor per projekt.
Av de 3 miljarder som Fondinvest initialt kommer att förvalta föreslås 1,5 miljarder gå till en demonstrationsanläggningsfond. Denna fond ska göra direktinvesteringar i ny teknologi eller processer där produktionsanläggningar eller produktionsenheter ska producera och bevisa sig i kommersiell skala. I utredning nämns till exempel anläggningar för att utnyttja biomassa till att producera drivmedel eller teknologier för solkraft.
Initialt återstår 1,5 miljarder som ska investeras i tillväxtfonder, tillsammans med matchande privat kapital kommer dessa fonder ha 3 miljarder att investera i tillväxtbolag. Enligt utredningens förslag ska Fondinvest över tid investera i sex till åtta fonder. Vilken inriktning dessa fonder ska ha specificeras inte, men life science nämns som ett prioriterat område. Enligt förslaget ska ingen fond vara mindre än totalt 500 miljoner, och för life science konstateras att en eventuell fond inte ska vara mindre än totalt 1 miljard.
SwedenBIO välkomnar fond-i-fond-lösningen
Upplägget med fond-i-fond stämmer i stora delar överens med det förslag som SwedenBIO tidigare presenterat kring hur det statliga riskkapitalet bör organiseras. SwedenBIO ser ett stort behov av marknadskompletterande kapital som kan överbrygga de investeringssvackor som tillväxtbolag i life science behöver ta sig igenom. Inom life science krävs det marknadskompletterande kapital i både de tidigaste faserna (investeringar runt 5 miljoner) och i senare faser (investeringar mellan 50 och 100 miljoner kronor).
För att säkerställa att investeringarna görs professionellt bör de skötas av etablerade life science-investerare. Lösningen med fond-i-fond är därför att föredra. Rätt genomfört kan fond-i-fond-lösningen också resultera i nya fonder vilket är bra för att öka mångfalden av investerare. Den föreslagna riskasymmetrin, där de privata investerarna får en mer gynnsam avkastningsprofil än de statliga, är också en nödvändighet för att locka till sig privat kapital till de tidiga tillväxtbolag som fonderna ska investera i.
Genomförs Fondinvest enligt det förslag som utredningen presenterar kan det bli en kapitalinjektion som tillväxtbolag inom life science i Sverige är i stort behov av. Men det kräver att tillräckligt stora summor av de 3 miljarder som Fondinvest har att investera satsas på fonder inriktade mot life science.
SwedenBIOs arbetsgrupp för Affärsutveckling och finansiering analyserar nu förslaget ytterligare inför remissvar.
Har du frågor eller kommentarer? Kontakta oss gärna.
Ingrid Heath, vice vd och policychef SwedenBIO
0701 74 76 33
ingrid.heath@swedenbio.com
Mårten Winge, ordförande för arbetsgruppen för affärsutveckling och finansiering
0706 57 59 27
marten.winge@medicalvision.se