Kristine Koppelhus är Scientific Affairs Manager på BioGaia – ett globalt företag med ett starkt forskningsnätverk över hela världen, både inom pre-klinik och klinik. BioGaia vill bidra till att sprida kunskap om probiotika och erbjuda kliniskt testade och konsumentvänliga probiotiska produkter.
– Vår förhoppning är att få insikt i hur andra företag arbetar med medicinsk forskning och hur regulatoriska utmaningar hanteras. Vi vill också aktivt delta i olika arbetsgrupper för att vara med och ta fram åtgärder, påverka hälsopolitiken och skapa bättre regulatoriska förutsättningar för probiotiska produkter, berättar Kristine Koppelhus som är Scientific Affairs Manager på Biogaia.
Forskning inom mikrobiom-området ökar, och ett större fokus på prevention innebär att de utmaningar som finns med att bevisa effekten av förebyggande åtgärder blir viktiga att hantera. Biomarkörer och diagnostik, menar Kristine Koppelhus, är centrala områden för framtiden.
I höst lägger regeringen en forskningspolitisk proposition. Vad är viktigt för er i den?
– Idag forskar vi inom många områden och vi har ett stort internationellt forskningsnätverk. Vi har en del pågående forskning i Sverige och vi ser gärna en utveckling av probiotikaforskningen på Svenska Universitetssjukhus och klinikker.
SwedenBIOs inspel till propositionen gjordes redan för ett år sedan och arbetsgrupperna har sedan jobbat vidare med de 7 områden som pekades ut.
– De sju förslagen är väldigt bra, så våra förhoppningar på att de ska få gehör är stora, menar Kristine och pekar på några av de brister och utvecklingsmöjligheter som finns, inte minst när det gäller samarbeten.
Det första förslaget handlar om att tillgängliggöra forskningsinfrastrukturen. Varför är det viktigt för er?
– Detta känns väldigt viktigt för att stimulera samarbete mellan akademin och företagen. Forskningen och de forskningsinfrastrukturer som byggs upp i Sverige måste komma vår industri tillgodo i form av industrirelevanta projekt. Vi anser att ett professionellt samarbete mellan industri och forskning är centralt för en fortsatt positiv utveckling inom mikrobiomforskningen. Det är viktigt att skapa rätt förutsättningar och balans mellan olika aktörer här. Ett bra exempel är NextBioForm där BioGaia medverkar – en Vinnova-finansierad kompetensplattform.
I förslag nummer två kräver branschen ett program för explorativ samverkansforskning inom life science. Vad tycker ni om det?
– Jättebra förslag om det går att få till i en större skala. Industridoktorander, industripost-docs är ett utmärkt sätt att samverka! Här gäller det också att kunna hitta gemensamma frågeställningar mellan olika konkurrerande företag och hitta balansen mellan olika aktörer.
Ni har som mål att påverka lagstiftningen så att den blir mer anpassad till probiotiska produkter med bevisade hälsoeffekter. Berätta mer!
–Vi ser ett ökande intresse för probiotika hos konsumenter och även läkare rekommenderar allt oftare probiotika till sina patienter. Trots detta är kunskapen generellt låg och behovet av utbildning därför stort. Dessutom har lagstiftningen inte hunnit anpassa sig till den evidens om de positiva effekterna av probiotika som finns idag, vilket ytterligare försvårar för konsumenter att göra välgrundade val. Idag är probiotika oftast klassat som kosttillskot och med dagens lagstiftning har konsumenter ingen tillgång till information om varken effekt eller säkerhet hos olika probiotiska produkter.
Vad har ni för förväntningar på medlemskapet i SwedenBIO?
– Vi hoppas kunna bidra med tankar om vikten av prevention och att annat än läkemedel kan förebygga sjukdomar och bidra positivt till att minska redan befintliga hälsoproblem. Potentialen i de socioekonomiska fördelarna är också något vi vill lyfta. För oss är det viktigt att förtydliga att man inte behöver vara ett läkemedelsföretag för att satsa på seriös medicinsk forskning. Att arbeta tillsammans med andra aktörer för att förbättra de regulatoriska förutsättningarna för produkter som kan förebygga och bidra positivt till hälsan, både nationellt men även på en europeisk och internationell nivå, är också viktigt.
– Vi hoppas att ett samarbete inom Life Science kan hjälpa oss att skapa bättre förståelse för och också ett ökat samarbete mellan forskning, lagstiftning och politik.
Om mikrobiom-forskning
Forskning inom mikrobiom-området exploderar och de potentiella fördelarna för individen och samhället är enorma. Att förebygga sjukdomar och bibehålla god hälsa är nyckelfaktorer för att hantera de vårdutmaningar samhället står inför. Världens befolkning växer och åldras. Fler äldre kommer att medföra påfrestningar på sjukvården och ett ökat behov av incitament för att förebygga dessa. Behovet av åtgärder och hälsopolitik som adresserar välfärdssjukdomar, och även bidrar till beteendeförändringar på individnivå, ökar. Utvecklingen i omvärlden utgör såväl utmaningar som möjligheter för företag och deras förmåga att bidra till samhället. Ett större fokus på prevention innebär att de utmaningar som finns med att bevisa effekten av förebyggande åtgärder blir viktiga att hantera. Biomarkörer och diagnostik är centrala områden för framtiden.
Enligt världshälsoorganisationen WHO fortsätter antibiotika-resistensen att öka vilket utgör ett stort hot mot möjligheten till effektiv behandling av vanliga infektionssjukdomar. Ett sätt att minska denna risk är att begränsa användningen vid virusinfektioner som förkylningar och influensa, där antibiotika ändå inte gör någon nytta. Ett annat sätt är att arbeta förebyggande. Studier indikera att förebyggande behandling med probiotika kan stärke immunförsvaret och minska behovet av antibiotika hos barn (King S et al. 2018).
Källa: BioGaia
