Foto: Håkan Lindgren/KTH
Forskningsinfrastrukturerna är en investering för hela samhället och bidrar till att skapa innovativa lösningar på våra samhällsutmaningar i samverkan med både offentlig sektor och näringslivet. Det är avgörande att infrastrukturerna betraktas ur detta breda perspektiv och inte enbart ses som en akademisk angelägenhet.
Trots att SwedenBIOs medlemsföretag ser en fantastisk potential i infrastrukturerna upplever många dem som en otillgänglig resurs. I SwedenBIOs remissvar framgår att det behövs ett långsiktigt systemperspektiv på forskning som omfattar såväl akademisk som industriell forskning och forskningens infrastrukturer. Samverkan mellan akademin och företagen ses som särskilt viktig och behöver stärkas.
”Idag upplevs gränssnittet mellan företagen och infrastrukturerna som byråkratisk och svårtillgänglig, inte minst för de mindre företagen”, säger Frida Lawenius, t.f. VD för SwedenBIO.
”Företagen har helt enkelt inte den tillgång som de behöver och önskar. Det behövs en mer ändamålsenlig organisation med en smidigare och större tillgänglighet för aktörer utanför akademin,” säger hon.
En av de forskningsinfrastrukturer som berörs och som är en eftertraktad men inte alltid lätt tillgänglig resurs för företagen är SciLifeLab, som via InfraLife-samarbetet med MAXIV och ESS också är en av SwedenBIOs medlemmar.
Sandra Falck, t.f. vice head of operations och external relations officer vid SciLifeLab ser även hon ett behov av ändring: ”Ur SciLifeLabs perspektiv ser vi att forskningsinfrastrukturernas roll är under förändring och går mot att vara mer dynamiska och bättre integrerade med forskning, utbildning och innovation. Vi ser att sektoröverskridande samverkan med akademi, industri, och hälso- och sjukvård kring infrastrukturerna är nyckeln till att möta framtida utmaningar”.
”För att möjliggöra smidig samverkan och ökad tillgänglighet behövs dock tydligare uppdrag, mandat och incitament för forskningsinfrastrukturer – och universiteten som huvudmän – att prioritera detta arbete som inte direkt ligger inom ramen för universitetens huvuduppgifter i övrigt,” menar Sandra Falck.
SciLifeLabs organisationsform med fyra värduniversitet som utgör olika juridiska enheter är komplex, och en lösning måste etableras för att möjliggöra optimalt nyttjandet av infrastrukturen.
SwedenBIO ställer sig positivt till att KTH får ett ökat och tydligare ansvar som huvudman, men vill även se konkreta förslag på hur problemen med att SciLifeLab inte kan sluta avtal eller ingå partnerskap ska lösas. Detta är en avgörande fråga för företagens tillgänglighet till infrastrukturen samt för möjligheterna till forskning i samverkan.
Läs SwedenBIOs remissvar i sin helhet här.
