Rundabordssamtalet, som ägde rum tisdagen den 11 november, samlade representanter från flera myndigheter med uppdrag inom sjukvård, hälsa och beredskap – tillsammans med företrädare för life science-branschen.
För att ett land ska ha en god beredskap i händelse av krig eller pandemi, krävs att många olika aktörer arbetar tillsammans effektivt. Rundabordssamtalet bekräftade att industrin vill vara en aktiv spelare i beredskapsfrågor.
– Jag är stolt över uppslutningen av viktiga aktörer och att SwedenBIO, via vår arbetsgrupp för pandemic preparedness, har tagit initiativ till den här viktiga diskussionen mellan myndigheter och branschen, säger Marjo Puumalainen, International Director på SwedenBIO och ansvarig för arbetsgruppen.
Under panelsamtalet delade representanter från Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten med sig av lärdomar från pandemin och beskrev hur de, på uppdrag av regeringen, nu arbetar med att etablera nya system, strukturer och samarbeten för att bättre kunna möta framtida kriser. APL, AstraZeneca, Läkemedelsverket och andra aktörer redogjorde för sina beredskapsplaner, redundansåtgärder och erfarenheter från pandemin och krig, med fokus på att säkerställa läkemedelsförsörjning och upprätthålla verksamhet även under kris och höjd beredskap.
Även Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) deltog och berättade om sina utökade regeringsuppdrag och pågående utredningar kopplade till beredskap och försörjning. Bland annat har FOI fått i uppdrag att kartlägga den svenska tillverkningsindustrin för läkemedel, eftersom kunskapen om branschens kapacitet och roll för beredskapen länge har varit bristfällig.
Ett genomgående tema under diskussionen var tillgången till kapital. Deltagarna konstaterade att den svenska marknaden är begränsad och att vården ofta är en svår kund att sälja till. Många bolag tvingas därför söka sig utomlands – både för kunder och investeringar – eftersom det saknas utvecklingskapital från det offentliga och riskkapitalbolag. Utmaningen, menade flera deltagare, ligger i att utforma system som gör det lönsamt för industrin att bidra till nationell beredskap – ett område som FOI nu utreder vidare.
Pandemifonden, International Vaccine Institute och flera andra pekade på behovet av forskning, utveckling och implementering av vacciner och antivirala läkemedel, samt utmaningar kring resistens, finansiering och global rättvisa i tillgång till vaccin.
Problemet är inte unikt för Sverige. Många europeiska länder brottas med samma utmaningar, och det är därför europeiska länder behöver arbeta tillsammans för att skapa en gemensam marknad. För att stärka både beredskapen och den inhemska industrin behöver hela kedjan fungera – från forskning och produktion till finansiering och marknadstillgång, betonade deltagarna.
Mer koordination behövs
Samtalet underströk vikten av fortsatt arbete med att förbereda både samhället och branschen för framtida kriser – pandemier såväl som andra händelser som påverkar nationell och internationell verksamhet. Erfarenheterna visar att flexibilitet, beredskap och kommunikation är avgörande, liksom att skapa fler vägar till samverkan mellan industrin, myndigheterna och akademin.
Samtalet visar att mycket bra görs inom beredskap och prevention från myndighetshåll. Samtidigt finns ett behov av större nationell samordning, så att det som görs på olika håll hänger samman och blir till en välfungerande helhet.
Deltagare i rundabordssamtalet:
Jessica Martinsson och Marjo Puumalainen, SwedenBIO, Lisa Sandberg, Scandinavian Biopharma, Markus Thor, Quretech, Nina Lindblom, Curovir, Magnus Lejelöv, Stuns, Maria Alriksson, Aberabio, Karl Ljungberg, International Vaccine Institute, Helen Fält och Terese Dajotoy, APL, Jenny Reimer, Novavax, Matthew Travis, AstraZeneca, Niklas Arnberg, Pandemifonden, Jonas Eriksson, Michal Budryk och Alexander Gorgijevski, FOI, Eva Pettersson, Läkemedelsverket, Anders Wallensten och Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten.
