Vad är den senaste utvecklingen inom pandemic preparedness?
– Ett historiskt pandemiavtal antogs i maj av WHO:s medlemsländer för att förbättra beredskap, samordning, och rättvis tillgång till medicinska resurser.
– WHO lyfter också fram vaccination som en nyckelstrategi i arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR). Genom att minska infektioner och antibiotikaanvändning kan utvecklingen av resistenta bakterier bromsas och skydda framtida generationer.
– Det pågår även aktiviteter på europeisk nivå. I en ny rapport från ECDC och EU-kommissionen rekommenderar man förbättrad övervakning, visualisering av resistensdata, och internationellt samarbete kring AMR. Det nya europeiska partnerskapet EUP OHAMR (European Partnership on One Health Antimicrobial Resistance), leds av Vetenskapsrådet i Sverige, där 53 organisationer från 30 länder ingår. Fokus är att öka kunskapen, främja datautbyte och stärka forskningskapacitet. Det är ett 10-årigt program med över 250 miljoner Euro i finansiering.
Hur väl förberedda är vi i Sverige på en ny pandemi?
– Vi är bättre förberedda utifrån de lärdomar som framkom under och efter covid-pandemin, bland annat ses smittskyddslagen över, ett eventuellt införande av en ny handlingsprincip, en nationell strategi för pandemihantering ska tas fram och organisatoriska förbättringar inom sjukvården. En stor risk är de nuvarande bristerna inom vården och att det går för långsamt att införa åtgärderna. Andra är brist på antivirala- och svampläkemedel samt att det finns begränsad kunskap om nya och svårare pandemier.
– Specifikt för AMR så pågår arbete med Sveriges AMR strategi efter 2025 och min förhoppning är att den kommer att innehålla fler konkreta aktiviteter och involvera industrin mer än den befintliga strategin. Det finns många bolag som har preventiva, diagnostiska och behandlingslösningar som vill och kan vara med och bidra.
På vilket sätt är antibiotikaresistens kopplat till cancervården?
– En patient med cancer har tre gånger högre risk att dö av en dödlig infektion jämfört med en patient utan cancer, vilket uppmärksammas alltmer då problemet växer. Om antibiotikaresistensen fortsätter att öka, riskerar vissa cancerbehandlingar att bli oanvändbara inom bara tio år.
– Samtidigt pågår ca 10 000 kliniska studier för nya cancerläkemedel jämfört med mindre än 100 för nya antibiotika, globalt! Till stor del beror det på att det inte finns betalningsmodeller för hur företag ska få betalt för en ny godkänd antibiotika.
– Tiden rinner iväg och betalningsmodellerna behöver komma på plats snarast, vara av relevant storlek och förutsägbara för att locka investerare, så att de satsar på nya innovativa behandlingar av infektioner. Det kommer också att gynna ny diagnostik, så att sjukvården snabbt kan säkerställa vilka bakterier som ska behandlas. Om inget görs för att stoppa AMR, uppskattar forskare att upp till 10 miljoner människor per år kan dö av infektioner år 2050 – vilket då skulle bli en vanligare dödsorsak än cancer.
Vad har arbetsgruppen för pandemic preparedness för planer framåt?
– Den 11 november kommer vi att ha ett rundabordssamtal kring pandemic prepardness med externt inbjudna experter, vilket vi verkligen ser fram emot och förhoppningen är att samtalet därefter också kan leda till nya aktiviteter och samarbeten framåt.
– Vi är aktiva i svensk industriallians mot AMR tillsammans med Lif, Swedish Medtech, Swedish Labtech och FGL. Där vi tillsammans informerar och diskuterar frågan med beslutsfattare. Vi hoppas på att kunna hitta samarbetspartners också för ett likande upplägg gällande vacciner.
– Gruppen arbetar kontinuerligt med information till beslutsfattare och allmänhet försöker också att bredda nätverket. Vi välkomnar fler bolag till vår grupp för att få en ännu större bredd på pandemiberedskapen. Det är bara att kontakta mig eller Marjo Puumalainen på SwedenBIO om man vill ha mer information.
Foto: Souvik Sarkar
