Det här är några av soldaterna vid fronten i kriget mot viruset. Läkemedelsutvecklarna som hoppas kunna hitta en substans som botar eller lindrar de allvarliga symtom som olika virus kan ge.
Hur nära en substans som verkar mot coronaviruset, är ni?
— Den substans vi utvecklar är effektiv främst mot enterovirus, en annan grupp virus som i likhet coronavirus orsakar luftvägsinfektioner. Men vi har även visat att vår substans har effekt mot RS-virus, ytterligare ett virus som också orsakar luftvägsinfektioner och sen finns det faktiskt en möjlighet att vår substans även har effekt mot coronavirus.
— Anledning till att vi tror och vill testa det är att det finns vetenskapliga publikationer som visat att SARS viruset för att ta sig in i cellerna använder det enzym som vår substans blockerar. Vi tror därför att vår substans kan hindra viruset från att ta sig in i cellen där det förökar sig. Vi har ännu inte haft möjlighet att testa om vår substans har effekt på det nya coronaviruset men vi hoppas få möjlighet att göra det väldigt snart, berättar Nina Lindblom.
För att få den första viktiga pusselbiten behövs viruset SARS-CoV-2. Det är samma pusselbit som behövs för att kunna göra tester, utveckla vaccin och lära sig allt om det virus som just nu lamslår världen. Ett eftertraktat virus med andra ord. Folkhälsomyndigheten gick i början av mars ut med att de ska tillhandahålla coronaviruset till forskare, men Nina Lindblom har än så länge inte fått svar på sin förfrågan.
— Det lät i och för sig otroligt att de skulle dela med sig av det till oss, men det finns forskare såväl här på Karolinska Institutet som på Uppsala och Göteborgs universitet som vi vet har viruset, så vi hoppas få möjlighet att göra ett test inom några veckor.
Curovirs kontor ligger i ett av de gamla husen som tillhör Karolinska Institutet. Här sitter Nina Lindblom och läkemedelskemist Jacob Westman, som håller ihop forskningen. Curovir har även ett litet laboratorium i Kalmar där en del tester utförs men de flesta laboratorietesterna utförs på annat håll i samarbete med kolleger på universitet, företag och sjukhus runt om i världen.
Forskningen har de riktat in på en stor grupp av virus som heter enterovirus där vanliga förkylningsvirus (rhinovirus) ingår. Det finns mer än 250 olika enterovirus varav ca 150 som ger förkylning, vilka är extra problematisk förmänniskor med sjukdomar i andningsorganen. Enterovirus orsakar även polio och kan även orsaka komplicerade infektioner (som kan leda tillt.ex. myokardit och encephalit) hos patienter med immunbrist och sepsis i förtidigt födda barn.
— Vi har tagit fram en substans som antagligen har effekt på alla enterovirus och vi har landat i utveckla vår substans för att försöka lindra symtomen vid förkylningar hos KOL- och astmapatienter som drabbas mycket svårare av luftvägsinfektioner, ett stort och viktigt område. Men vår substans har en väldigt mycket bredare potential och skulle om vi lyckas dels kunna användas för att behandla sköra patienter som får olika komplikationer vid enterovirusinfektioner och den skulle även kunna användas om det blir en epidemi med en allvarligare enterovirusvariant så som man nyligen sett i Asien med tex Enterovirus-A71.
— På sikt skulle vår behandling även kunna ges till en bredare grupp i samband med vanliga förkylningar vilket skulle kunna bidra med stora minskningar i samhällskostnader kopplade till vanliga förkylningar bortsett från att minska sjuklighet och obehag för de som drabbas, säger Nina Lindblom.
Det är svårt med finansiering i det här fältet med infektioner som väntas uppstå, men där det är oklart när, trots att behandling kanske helt saknas. Det behövs beredskap, enligt Lindblom. För Curovir är finansieringen nu löst, med privat investerare.
— Att sälja eller motivera för investorer att finansiera projekt där man inte kan beskriva betydelsen av det man utvecklar är mycket svårt. På så vis hoppas vi att den här situationen vi ser idag ska leda till något positivt och att man satsar mer resurser i det här fältet och det gäller både utveckling av antivirala läkemedel och vaccin och utveckling av nya antibiotika, säger hon.
Måste studierna ta så lång tid, saknas det pengar?
— Vi har en god finansiell situation med en dedikerad och stark ägare men om inte alltför länge kommer vi börja söka ytterligare finansiärer eller samarbetspartners. Nu slutför vi de sista studierna för att säkerställa att vi har all dokumentation som krävs för att ansöka om att testa vår substans i kliniska studier.
Start av första studien på människa planeras till februari nästa år. Då testas substansen på friska, frivilliga människor för att forskarna ska se vilka doser som är säkra, vad som händer i kroppen och eventuella biverkningar. Sedan pågår tester under våren och om studien visar att biverkningarna är acceptabla, då kan läkemedlet testas på patienter förhoppningsvis tidig höst 2021.
Text: Hanna Brodda
Här hittar du SwedenBIOs informationssida relaterat till Covid-19: https://swedenbio.se/om-life-science/covid-19/
