Snarare än att vara en nischfråga för enskilda bolag eller branscher är immateriella tillgångar fundamentet för Sverige som kunskapsnation och måste tas på största allvar. Det var huvudbudskapet under ett möte den 19 februari där SwedenBIOs arbetsgrupp för IP och vd Jessica Martinsson diskuterade med PRV:s generaldirektör Anna Jardfelt.
Patent- och registreringsverket var tidigt en del av det internationella PCT-systemet och utsågs till internationell granskningsmyndighet, vilket har bidragit till att bygga upp hög kompetens och erfarenhet inom landet. Samtidigt finns det mer att göra för att Sverige inte ska halka efter.
”Vi ser hur andra länder investerar strategiskt i de här frågorna, särskilt i utbildning. Även länder som nyligen låg långt ner i utvecklingen introducerar användningen av immaterialrätt brett. De ser att för att komma ur fattigdom måste man starta bolag och skydda sina immateriella tillgångar”, förklarade PRV:s Anna Jardfelt och uttryckte oro över att kunskapen om immaterialrätt i Sverige generellt är låg i europeiska jämförelser.
”Det finns en mycket kompetent kärna av experter, men den breda kunskapen bland företagare och entreprenörer behöver stärkas”, sa hon.
Som kunskapsnation har Sverige länge haft en privilegierad position globalt, vilket gjort att vissa saker har tagits för givna.
Ur PRV:s synvinkel gäller det för Sveriges del att bygga kvalitet och effektivitet i processerna så att även små startbolag får tillgång till ett välfungerande och kvalitativt patentsystem.
”Det är ingen naturlag att vi kan upprätthålla vår position. Man måste prata om frågorna, sprida kunskap och arbeta med kvaliteten hela tiden”, underströk Anna Jardfelt.
Deltagarna var samstämmiga om att immaterialrättsfrågorna inom life science är helt centrala för Sverige. Det handlar inte bara om juridik, utan om konkurrenskraft, tillväxt och innovation i en allt tuffare omvärld.
Behov av samordning och upplysning
Insikten om vikten av immateriella tillgångar finns på högsta politiska nivå. PRV har tilldelats ytterligare medel och inom Regeringskansliet ser vi en ökad fokus på dessa frågor och för att detta inte är en fråga för ett enskilt departement eller en handläggare, utan att de berör stora delar av regeringen, förklarade Jardfelt: “Nu finns en etablerad arbetsgrupp inom regeringskansliet som är fokuserad på frågan och flera departement är involverade. Det finns en tydlig rörelse framåt, men det krävs också att starka aktörer bidrar och tar ansvar.”
Samtidigt varierar arbetssätten runt om i landet. SwedenBIOs arbetsgrupp för IP lyfte fram att det finns många innovationskontor, inkubatorer och andra stödaktörer, men de arbetar på olika sätt och saknar en gemensam struktur. Kompetensnivån varierar också. Inom lärosätena finns olika grad av kunskap, och många tidiga patentansökningar från universitet tas inte vidare, ofta för att finansiering saknas i nästa steg.
För att säkra Sveriges position inom immaterialla tillgångar fokuserar PRV nu på ökad samordning och kunskapshöjande insatser.
”Vi har fått ett uppdrag att arbeta mer aktivt med kunskapshöjning kring immateriella tillgångar och vi inser att vi måste göra det i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer”, förklarade hon.
Kvalitet istället för kvantitet
En fråga som diskuterades under mötet var behovet av att gå från att mäta kvantitet till att mäta kvalitet när det gäller patent och andra typer av immateriella tillgångar. I dag mäts ofta antal ansökningar, eftersom det ger tydliga och mätbara resultat och ibland kopplas till finansiering. Men frågan är vad som händer därefter. Leder ansökningarna till högkvalitativa rättigheter som kan bygga kommersiellt framgångsrika bolag, eller stannar de på vägen?
För life science-branschen finns ett konkret förslag på hur effekten av hur immateriella tillgångar nyttjas skulle kunna mätas, förklarade Jessica Martinsson: ”Om man kunde analysera alla immateriella rättigheter kopplade till Vinnovas bolagslista och följa utvecklingen över tid, skulle man kunna se hur immateriella tillgångar hänger ihop med tillväxt, investeringar och affärsutveckling.”
Stort behov av utbildningsinsatser
PRV har fått ett nytt regeringsuppdrag och ökade resurser för att arbeta mer systematiskt med kunskapshöjande insatser och kommer att behöva göra en ordentlig genomlysning av behoven: när olika typer av stöd behövs, vad staten bör göra och vad den inte bör göra.
”Ger investeringarna faktiskt den avsedda nyttan? Lägger vi resurserna i rätt steg i processen? Kanske behöver mer stöd ges i mellanfasen mellan patentansökan och skalning”, resonerade Anna Jardfelt.
Hon förklarade att utmaningen ligger i att människor sällan söker kunskap om immaterialrätt förrän de redan står mitt i en konkret situation där behovet är uppenbart. Därför måste arbetet bli mer proaktivt och träffsäkert, så att rätt aktörer nås i rätt skede och med rätt budskap. Samtidigt underströk hon hur avgörande frågan är för Sveriges långsiktiga innovationskraft och konkurrenskraft.
”Det här är en viktig fråga för Sveriges innovationskraft och konkurrenskraft, och vi vill ta ett mer samlat grepp kring den.”
Jessica Martinsson förklarade att branschorganisationen ser att kunskapsnivån kring immaterialrätt ofta är låg, vilket ibland leder till bristfälliga eller för sena ansökningar. Samtidigt visar SwedenBIOs data att forskningsresultat och patent är kärnan i bolagens värde.
”För många life science-bolag är den globala marknaden avgörande. Det vilar på immateriella tillgångar, och om bolagen inte hanterar dessa korrekt finns risk att värde går förlorat.”
Förutom PRV:s generaldirektör och SwedenBIOs vd deltog även Lotta Demoulin, Cytiva, Jörgen Linde, Zacco, Johanna Bergh, AWA och Susanne Myhre, AstraZeneca från SwedenBIOs arbetsgrupp samt PRV:s Maziar Soltani, chef för digitalisering och utveckling i mötet.
