“Vad vill man egentligen skydda?” – SwedenBIO i dialog med ISP om investeringsgranskningen

SwedenBIOs arbetsgrupp för finansiering träffade nyligen företrädare för Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) för ett samtal om hur lagen om granskning av utländska direktinvesteringar påverkar life science-företagen och vilka ändringar branschen vill se.

Lagen om granskning av utländska direktinvesteringar, som trädde i kraft den 1 december 2023, ska förhindra att utländska investeringar i skyddsvärd svensk verksamhet skadar Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är granskningsmyndighet enligt lagen. ISP har 25 arbetsdagar på sig att antingen lämna en anmälan utan åtgärd, vilket sker i nästan alla fall, eller inleda granskning som får ta maximalt tre månader, och kan förlängas med ytterligare tre. Systemet bygger på en bred anmälningsplikt, där få anmälningar leder till fördjupade granskningar.

Fram till 30 september 2026 har 1,35 procent av anmälningarna lett till granskning, och ungefär hälften av dessa har godkänts. Endast tre investeringar har förbjudits sedan lagen trädde i kraft. Sverige står enligt ISP för en stor andel av EU:s FDI-anmälningar (Foreign Direct Investment).

ISP kan även själva initiera granskning, påföljden av granskningen kan bli en sanktionsavgift. De flesta anmälningar avser samhällsviktig verksamhet enligt MCF:s föreskrifter. En ny EU-förordning ska vara implementerad 1 januari 2028.

Under samtalet med företrädare från ISP diskuterades hur lagen förhåller sig till företrädesemissioner och teckningsrätter, där en utländsk investerare kan köpa upp teckningsrätter och passera 10% ägande utan att bolaget kan påverka det. Enligt ISP är det avgörande i dessa fall om investeraren får inflytande eller kontroll.

En ren licens eller försäljning utan kvarvarande inflytande är inte att se som en investering i lagens mening, men den kan omfattas av exportkontroll. SwedenBIOs arbetsgrupp vittnade om affärer som nästan fallit för att utländska parter skrämts av regelverket och efterlyste tydlig kommunikation, också på engelska.

Arbetsgruppen framhöll att 25 arbetsdagar för handläggning (vilket kommer att ändras till 45 kalenderdagar) inte går ihop med riktade emissioner, där investerare bara vill vara insiders i en till tre veckor. ISP förklarade att man inte kan lova kortare handläggning men tar med sig frågan och betonade att de vill främja investeringar i Sverige.

Kritiken mot definitionerna i MCF:s föreskrifter var omfattande. Branschen upplever begreppen som otydliga och för breda. I föreskriften listas exempelvis bioinformatik, ett verktyg i nästan alla läkemedelsprojekt, men utan att vara kärnan i verksamheten. Arbetsgruppen uttryckte även att SwedenBIO:s remissvar inför den kommande uppdateringen av definitioner inte beaktades.

Grundfrågan om vad man egentligen vill skydda har aldrig besvarats; FOI:s analys av sårbarheter nämndes som ett bättre underlag. ISP:s företrädare medgav att det är svårt att i förväg definiera skyddsvärdet med precision, men påpekade att föreskrifterna ägs av Myndigheten för civilt försvar, MCF. ISP för en nära dialog med MCF och välkomnar konkreta inspel från branschen.

Arbetsgruppen lämnade också konkreta förslag. Det första var en casebaserad vägledning eller handbok för life science med exempel på godkända och inte godkända investeringar. ISP har funderat på neutrala case men har hittills för få ärenden. Det andra var ett snabbspår, eventuellt avgiftsbelagt, för återkommande investerare eller noterade bolag.

ISP:s representanter gav också några praktiska råd: anmäl hellre för säkerhets skull än avstå; en fullständig anmälan går snabbare, ibland på tre dagar. En hemställan om bedömning av anmälningsplikt tar däremot längre tid. Beslutet gäller investeringen, inte investeraren, så förändrade förutsättningar kan kräva ny anmälan. Vid granskning hämtar ISP underlag från bland annat Säpo, Försvarsmakten och MCF.

Slutligen tog arbetsgruppen upp att kostnaderna för granskningar landar nästan alltid på bolaget. Det finns en risk att investeringar och bolag flyttar till grannländer som Danmark, något MCF självt pekade på i sin konsekvensanalys.

Från ISP deltog Anna Lundquist, analytiker vid enheten för granskning av utländska direktinvesteringar, som även arbetar med forskningssäkerhet, enhetschefen Anna Bäcke samt Ida Skog, affärsjurist. Från SwedenBIO deltog arbetsgruppen för finansiering, med ordförande Ingrid Heath, samt SwedenBIOs vd Jessica Martinsson och Anna Ax, Policy Manager SwedenBIO.