Referat
Under våren 2015 genomför regeringen en översyn av det statliga riskkapitalet då Riksrevisionens rapport från 2014 har visat på en tydlig ineffektivitet i det nuvarande systemet. Life science lyfts fram som ett av de områden som kräver ett aktivt statligt riskkapital och det finns många funderingar kring hur man på bästa sätt kan använda statens resurser för att stärka life science-industrin i Sverige.
SwedenBIO arrangerade därför tillsammans med PwC och Lindahl ”Jakten på kapital”. Ett seminarium där både privata och statliga life science-investerare, tillsammans med representanter från företag och regeringens särskilda utredare, presenterade samt diskuterade sina observationer och idéer.
Förslag på statliga fonder för life science
Jennie Ekbäck, Umeå Biotech Incubator, inledde seminariet med att konstatera att endast 2 % av dagens VC-investeringar är i små start-ups. Enligt Ekbäck är detta ett viktigt problem som resulterar i att nystartade företag har mycket svårt att hitta kapital för fortsatt verksamhet. Jennie Ekbäck underströk vikten av en mix av både stora och små bolag för att uppnå en balans i den svenska life science-industrins ekosystem. Vidare presenterade Lars Bruzelius, SWElife, ett förslag på minst 3 statliga VC-fonder samt en ”Pre seed investeringsfond” för att öka investeringarna i nystartade bolag samt såddprojekt. Denna lösning, tillsammans ALIS som presenterades av Umeå Biotech Incubator, skulle enligt Bruzelius kunna bidra till att stärka life science-industrin i Sverige.
Entreprenörer och statsstödsregler
Patrik Sundh, Cline Scientific, bidrog med sitt företags historia och gav en inblick i hur dagens situation kan påverka ett litet nystartat företag vad gällande kapitalanskaffning. Niklas Karnros, PwC talade i sin tur om vanliga misstag som nystartade bolag gör i jakten på kapital. Ulrika Salomon, Advokatfirman Lindahl, informerade om vad statligt stöd är, EU:s påverkan och regelverket kring detta.
Internationellt kapital viktigt
En ytterligare observation var behovet av att attrahera utländskt kapital till Sverige. Enligt Nina Rawal, Industrifonden, bör detta kunna uppnås genom att först investera utanför Sveriges gränser för att skapa en internationell trovärdighet. Även Mårten Steen, HealthCap, tryckte på att man bör locka mer internationella resurser till Sverige, men menade också att små bolag måste rikta sig mer globalt och utnyttja den expertis som finns runt om i världen. Han uttryckte att det bör bli enklare att investera i svenska bolag och att de statliga investerarna ska vara mer villiga att ta en större risk.
Tankar från utredaren
Regeringens utredare av det statliga riskkapitalet, Hans Rydstad, presenterade att det finns möjligheter att effektivisera statens insatser och uttryckte att: ”Man ska kunna hantera en föränderlig verklighet”. Enligt Rydstad är det viktigt att hela kedjan fungerar men att delar av den i dagsläget kan förbättras. Han betonade att andelen rörligt kapital inte är så stor som många tror, men att befintligt bör allokeras om så att ett förstärkt stöd ges till de tidiga faserna. Det färdiga förslaget från Rydstad kommer att publiceras i mitten av juni med förbättringar som förhoppningsvis kan leda till ett stärkt ekosystem och en life science industri där Sverige är i framkant.
Referat av Joanna Daffy.
Presentationer från dagen
Jennie Ekbeck, Umeå Biotech Incubator
Förslag till varaktig finansiering av tidiga life science-bolag och projekt i Sverige.
Lars Bruzelius, utredare SWELife
Internationella lärdomar – så här bör Sverige organisera det statliga riskkapitalet.
Patrik Sundh, Cline Scientific
Från affärsänglar till börsen – att ta sig fram i kapitalanskaffningens snårskog.
Niklas Karnros, PwC
Bolagens vanligaste missar vid kapitalanskaffning.
Ulrika Salomon, Advokatfirman Lindahl
Statsstödsreglernas inverkan.
Nina Rawal, Industrifonden
En statlig investerares syn på svensk life science.
Mårten Steen, HealthCap
En privat investerares syn på svensk life science.