I Almedalen sa du att vi skulle kunna locka hit fler aktörer om Sveriges förstklassiga infrastruktur marknadsförs bättre. Kan du utveckla ditt resonemang?
– Sverige har satsat mycket och utvecklat bra forsknings- och industri-infrastrukturer inom life science men många känner inte till dem. Om vi marknadsför helheten för svenska och internationella innovatörer skulle fler läkemedelsprojekt kunna använda sig av dessa förstklassiga infrastrukturer och öka chansen att fler terapier når patienter och marknaden. Egentligen finns här alla nödvändiga delar för att ta en idé hela vägen till produkt, låt oss visa upp det!
Vad är i ditt tycke det enskilt viktigaste som staten behöver göra för att marknadsföra Sverige inom läkemedelsproduktion men som inte görs?
– Från statens håll nämner man ofta läkemedelsforskning, och det är verkligen något att vara stolt över. Men om vi inte försöker behålla och utöka läkemedelsproduktion tappar vi den delen av värdekedjan där dessa investeringar i forskning blir till värde för staten genom export, arbetstillfällen och följdinvesteringar, och har en större chans att bidra till en bättre hälsa för patienter i Sverige. Jag skulle gärna se att staten inkluderar läkemedelsproduktion när man pratar om det innovativa Sverige. Innovationer kommer till liv genom att de tillverkas!
Vad är ditt intryck av kunskapen utomlands om svensk life science, och specifikt läkemedelsproduktion? Känner folk till möjligheterna i Sverige?
– Sverige spelar inte en jättestor roll inom läkemedelsproduktion i det globala perspektivet, dels för att vi är ett litet land, dels för att det finns billigare platser för tillverkning. Men vi har några stora läkemedelstillverkningssiter tillhörande stora läkemedelsbolag, och är duktiga på mer utmanande tillverkningsprocesser. Det finns absolut mer man kan göra för att marknadsföra svensk life science och speciellt tillverkningen.
– Sverige syns på relevanta konferenser genom SwedenBIO eller Business Sweden, men andra jämförbara länder satsar mycket mer på att visa upp sig. Det svenska “erbjudandet” skulle absolut kunna positioneras mer.
En del menar att vi har strukturella problem i Sverige med transportinfrastrukturen, främst tågen, elförsörjningen och tillgången till användbart vatten, och att den här typen av utmaningar hindrar många från utlandet att faktiskt etablera produktion här.
– Sverige har generellt sett en bra tillgång till vatten och el, och även bra lösningar för logistik. Läkemedelsproduktionen som finns i Mälardalen samt i Matfors och Umeå är bra exempel på det. Dock finns det delar av Sverige där utveckling av produktion hindras av en otillräcklig elförsörjning.
Du har efterfrågat mer konkretisering kring de nationella målen i den uppdaterade life science-strategin, särskilt när det gäller läkemedelsproduktion. Kan du förklara hur målen kan göras tydligare och hur det skulle kunna hjälpa branschen?
– Att sikta på att vara ett av de världsledande länderna inom life science är ett ambitiöst mål. För att kunna nå och bibehålla en sådan position tycker jag att vi ska inkludera i målen att ha tillverkning samt kliniska studier av nya och avancerade terapier i Sverige. Genom att stötta innovativa bolag som tillverkar i Sverige, antingen själva eller via kontraktstillverkare, ökar intäkterna till statskassan och dessa kan i sin tur användas för fortsatt stöd till utveckling av nya terapier.
Vad har arbetsgruppen för processutveckling och tillverkning (PUT) på gång?
– Gruppen har utökats med några bolag och vi har även fått in nya representanter från befintliga bolag. Vi startar upp hösten med att lära känna varandra och sätter mål för hur vi kan bidra till att marknadsföra tillverkning i Sverige samt vilken kompetensutveckling som behövs. Vi fortsätter med våra besök till medlemmar, de har varit väldigt uppskattade. I PUT-gruppen har varje bolag en medlem, men vi skapar även möjligheter för andra kontaktnät mellan bolagen, såsom inom validering och kvalificering.
Läs mer om PUT-gruppen här.
