Med Lunds universitet och dess omfattande utbildningar inom life science, och närheten till Danmark och den danska life science-industrin, är Skåne en gynnsam region för life science-företag. Under besöket i oktober fick våra Community Managers möjlighet att träffa företag som har tagit svensk forskning hela vägen till marknaden. Företagen här uppskattar både närheten till Danmark och de lokala klustren, och att samtidigt vara kopplade till resten av branschen genom sitt medlemskap i SwedenBIO.
Nedan följer en kort presentation av medlemsföretag som teamet hade möjlighet att samtala med på plats i Skåne.
Medeon Science Park växlar upp för medtech i Skåne

Nu satsar Medeon Science Park ännu mer på medtech. Regionen har goda förutsättningar för tillväxt: Sydsverige står för 20 procent av landets registrerade tillverkare av medicintekniska produkter. Men bra teknik räcker inte. En produkt måste också vara kliniskt relevant, uppfylla regulatoriska krav och hitta en väg in i vården. Det är den resan Medeon Science Park vill korta.
Inkubatorn, som nu heter Medeon Accelerator, har funnits i parken i 20 år och får nu ett tydligare fokus på medtech. I början av nästa år startar det första programmet med särskild inriktning på medtech. Det riktar sig framför allt till bolag som omfattas av regelverken MDR eller IVDR och säljer till företag eller offentlig sektor. Bolag som passar bättre i andra miljöer slussas vidare till exempelvis MINC, Tillväxt Malmö eller Level i Malmö.
Medeon Science Park har också startat Medeon Medtech, ett vd-nätverk inom medtech. Nätverket sponsras av Region Skåne och är fritt från konsulter och försäljningsintressen, vilket skapar en trygg miljö där deltagarna kan diskutera utmaningar och möjligheter öppet. Ambitionen är att samla aktörer från näringsliv, akademi och produktutveckling för att stärka erfarenhetsutbytet och främja samverkan. Nätverket kommer att lyfta relevanta frågor för medtechbolag, från att hitta rätt distributörer till att underlätta samarbeten med sjukhus och andra aktörer inom hälso- och sjukvården.
Hansa Biopharma: från Lunds universitet till den amerikanska marknaden

Imlifidase (Idefirix®) bygger på ett enzym från bakterien Streptococcus pyogenes som har utvecklats till en läkemedelsbehandling. Enzymet klyver snabbt immunoglobulin G (IgG)-antikroppar och hämmar därmed den IgG-medierade immunresponsen. Idefirix® har haft ett villkorat marknadsgodkännande i EU sedan 2020 för desensitiseringsbehandling av högsensitiserade vuxna njurtransplantationspatienter med positiv korsmatchning mot en tillgänglig avliden donator.
Högsensitiserade patienter kan få vänta länge på en njurtransplantation eftersom deras antikroppar reagerar mot vävnad från många potentiella donatorer. Genom att snabbt minska dessa antikroppar kan transplantation bli möjlig även när donatorn och patienten annars inte är immunologiskt kompatibla.
Teknologin bygger på forskning från Lunds universitet och har vidareutvecklats av Hansa Biopharma. Bolaget befinner sig nu i en viktig regulatorisk process i USA, där FDA:s besked väntas i samband med PDUFA-datumet den 19 december 2026. Att en innovation med rötter i svensk akademisk forskning har utvecklats hela vägen till en kommersiell produkt i Europa, och potentiellt även på den amerikanska marknaden, är ett starkt exempel på svensk life sciences förmåga att omsätta forskning i konkret patientnytta.
2026 tilldelades Hansa SwedenBIO Award. I motiveringen lyftes bland annat bolagets förmåga att omvandla svensk vetenskaplig excellens till global medicinsk betydelse och att bygga kommersiell kapacitet på internationella marknader.
Den 20 oktober 2026 tog Hansa ytterligare ett steg i utvecklingen av HNSA-5487, bolagets nästa IgG-klyvande enzym. Hansa lämnade in en Investigational New Drug-ansökan (IND) till FDA för att stödja den kliniska utvecklingen av HNSA-5487 inom Guillain-Barrés syndrom (GBS).
Inom tidig läkemedelsutveckling samarbetar Hansa med AI-bolag för att designa, optimera och vidareutveckla nya läkemedelskandidater. AI-plattformarna kan bland annat optimera flera egenskaper samtidigt och lära sig av Hansas egna experimentella data. Det kortar processen och minskar utvecklingskostnaden.
Cantargia: uthållighet, affärer och smart finansiering

Cantargia, med tjugotal anställda, fokuserar på onkologi. Efter en nyemission i våras satsar bolaget på två kliniska studier.
Förra sommaren sålde Cantargia sin läkemedelskandidat inom inflammation till japanska Otsuka. Det tog bara 9–10 månader från första kontakt och diskussionerna till att avsluta affären runt CAN10. Bolaget ser affären både som ett bevis på att det kan göra affärer och som en validering av dess målmolekyl. Samarbetet med Otsuka fortsätter efter affären.
Bukspottkörtelcancer (PDAC) har länge kallats en kyrkogård för läkemedelsutveckling. På två år har investerarnas inställning vänt helt, bland annat efter att Revolution Medicines nyligen fick ett godkännande inom området. Cantargia startar nu en fas 1b-studie i kombinationsbehandling under första kvartalet nästa år.
Den andra studien gäller leukemi, närmare bestämt AML och MDS. Den bekostas av det amerikanska försvarsdepartementet och MD Anderson Cancer Center. Det visar hur ett mindre bolag kan driva klinisk utveckling med externa resurser. Interimsdata presenteras på blodcancerkonferensen ASH i december, och fullständiga resultat väntas runt sommaren 2027.
Gedea: Från Lunds universitet till Europas apotekshyllor – Gedea står inför lansering

Gedea är en avknoppning från Lunds universitet och har tagit fram en vaginaltablett för behandling av bakteriell vaginos (BV), som alternativ till antibiotika. Tabletten sänker pH och håller det lågt över tid, vilket gynnar kroppens egna laktobaciller. Produkten är CE-märkt som receptfri medicinteknisk produkt, och bolaget förbereder nu lansering i Europa via partners med erfarenhet av konsumenthälsa.
Produkten har studerats i fyra kliniska studier med över 200 kvinnor, bland annat i Uppsala, Linköping och Stockholm. Studierna visar läkning, färre symtom och en stabilare bakterieflora över tid. Produkten nämns redan i en ny svensk klinisk riktlinje för behandling av BV, vilket är ovanligt innan en produkt har lanserats.
BV drabbar ungefär var fjärde kvinna i fertil ålder och kommer ofta tillbaka. Antibiotika slår ut bakterierna men återställer inte en frisk bakterieflora, och de receptfria alternativen har ofta svagt vetenskapligt stöd. Gedea har fått omkring 6,5 miljoner euro i anslag bland annnat EU-finansiering och har privata investerare.
En stor andel av kvinnorna med vaginala infektioner köper fel produkt, eftersom de inte vet om ifall de har en bakteriellinfektion eller en svampinfektion. Gedea arbetar därför också med svampinfektioner.
SARomics Biostructures: proteinstrukturer i världsklass, mitt i Lund

SARomics Biostructures i Lund bestämmer proteiners tredimensionella struktur och använder den kunskapen för att designa nya läkemedel. Plattformen kombinerar robotiserad proteinkristallisering, röntgenkristallografi, NMR och beräkningskemi. Den säljs som forskningstjänster till bioteknik- och läkemedelsbolag och ideella institutioner, men används också i bolagets egna tidiga läkemedelsprojekt. Med en stor portfölj av färdiga proteinstrukturer, FastLane, och närheten till synkrotronen MAX IV kan SARomics leverera resultat på 2–8 veckor.
Proteinkristallisering beskrivs ofta som en “dying art”. Det kräver erfarenhet och specialistkunskap som blivit allt ovanligare. SARomics kan vara ett av mycket få bolag i Sverige, kanske det enda, som fortfarande erbjuder det. Bolaget arbetar i allt större utsträckning med antikroppar då antikroppar utgör en väldigt stor andel av alla terapier som är under utveckling. På samma sätt som småmolekyler så behövs strukturell verifiering av antikropps-antigen komplex så att man får information om att antikroppen fungerar som det är tänkt. Utvecklingen drivs av att antikroppsprojekt verkar vara vanligare i Europa.
Nästan alla SARomics kunder finns utomlands. Bolaget har i dag ytterst få svenska kunder, trots att det finns ett starkt life science-ekosystem på nära håll och MAX IV runt hörnet. SARomics vill gärna samarbeta med fler svenska företag och forskargrupper. Arbetar ditt bolag med läkemedelsutveckling och behöver förstå hur ett målprotein ser ut? Då kan hjälpen finnas närmare än du tror.
SmiLe Venture Hub: mer än en inkubator

SmiLe kallar sig Venture Hub snarare än inkubator, eftersom de vill göra mer än att inkubera bolag. Med bas i Lunds starka life science-kluster försöker SmiLe bygga upp en position som en av norra Europas ledande miljöer för entreprenörer inom life science. Med 21 anställda och en omsättning på cirka 25 miljoner kronor är SmiLe en av landets större life science-inkubatorer och en etablerad aktör i det nordiska innovationssystemet.
Verksamheten finansieras främst genom Vinnovas nationella excellensprogram för inkubatorer, tillsammans med ägaren Stiftelsen Inkubatorer i Lund och EU-projekt. Bolagen får tillgång till labb, kapitalanskaffning, utbildningar, internationella nätverk och kontakter med industri och investerare.
SmiLes affärscoacher är anställda och arbetar på plats i huset, nära bolagen och deras vardag. Det ger kontinuitet och nära relationer, och coacherna lär känna verksamheten på djupet. De kan därför stötta både i stora strategiska frågor och i det som dyker upp längs vägen. Varje bolag har en egen coach och dessutom tillgång till hela teamets samlade kompetens och erfarenhet.
Genom kontakter med industrin har SmiLe startat Golden Ticket-program tillsammans med läkemedelsbolagen AbbVie och Servier. Det vinnande bolaget får ett år på SmiLe med betald hyra och coachning från både SmiLe och läkemedelsbolaget. Det första vinnande bolaget valde att stanna kvar som ordinarie medlemsbolag när året var slut, vilket ger en indikation på värdet av stödet och miljön som erbjuds.
SmiLes investeringsfond på 40 miljoner kronor har gjort 12 investeringar på 1–4 miljoner kronor vardera. Fonden har redan gjort två exits på totalt drygt 20 miljoner. Nu är målet att resa en ny fond för att kunna stötta fler lovande nordiska life science-bolag i tidiga skeden.
Det som gör SmiLe unikt är den nära kopplingen till industrin och investerarna. Genom samarbeten med globala läkemedelsbolag, en egen investeringsfond och internationella nätverk får bolagen tidig kontakt med de aktörer som i slutändan avgör om en innovation når marknaden.
rAAVen Therapeutics: smartare virus för framtidens genterapi

rAAVen Therapeutics arbetar med AAV-virus, en av de vanligaste vektortyperna för att leverera genterapi till kroppens celler. Bolaget tar fram förbättrade AAV-kapsider som det lämnar över eller licensierar ut till genterapibolag runt om i världen. rAAVen har bland annat tagit fram nya AAV-kapsider för centrala nervsystemet åt Myrtelle, ett amerikanskt genterapibolag, och samarbetat med Eli Lilly kring deras program för centrala nervsystemet.
De naturliga AAV-varianter som används i dag har ofta begränsad förmåga att nå specifika celltyper. Det kan kräva höga doser och ge effekter i vävnader man inte vill nå. rAAVen gör virusen mer specifika och effektiva för vissa celltyper och vävnader, vilket kan möjliggöra lägre doser och färre biverkningar. Bolaget utvecklar också virus med förbättrad förmåga att passera blod-hjärnbarriären, vilket kan öppna för behandling av sjukdomar i hjärnan.
Företaget fyller fem år i mars och har hittills finansierat hela verksamheten genom egna intäkter, utan externt kapital. Det är unikt inom life science, där de flesta bolag är beroende av investerare tidigt.
Redoxis: snabbhet, ärlighet och en ny avdelning för datadriven biologi
Redoxis i Lund hjälper läkemedelsbolag att utvärdera tidiga läkemedelskandidater inom inflammation och autoimmunitet. Under året har bolaget organiserat om sig i tre team: in vitro, in vivo och en ny avdelning för High Resolution Biology. Den nya avdelningen arbetar med datadrivna analyser inom histologi, bildanalys och beteendestudier.
Redoxis startade som ett utvecklingsbolag med egen forskning. När andra forskare började be om hjälp med att testa sina substanser växte tjänsteverksamheten fram. Den egna forskningen knoppades av till ett separat bolag, och sedan tio år är Redoxis ett renodlat prekliniskt tjänstebolag (CRO). Efterfrågan från kunderna formade affärsmodellen.
Redoxis projekt har varierande komplexitet och omfattning, och förra året genomfördes ett 60-tal projekt, med allt fler återkommande kunder. Kunderna finns framförallt i Norden, övriga Europa och Nordamerika. Bolaget tar bara uppdrag som de kan leverera med hög kvalitet. Ärlighet och transparens är grunden i bolagets kundrelationer. De lovar aldrig mer än de kan hålla och är alltid öppna med vad kunden kan förvänta sig, något som skapar ett långsiktigt förtroende.
AcuCort: från svensk idé till global expansion

AcuCorts produkt Zeqmelit är en tunn film med kortisonet dexametason som löses upp på tungan på 10–15 sekunder, utan vatten. Den används främst vid svåra akuta allergiska reaktioner, som komplement till adrenalinpennan, men även vid till exempel akut svår astma och krupp hos barn. I dag måste patienter krossa tabletter och lösa upp dem i vatten mitt under en allergisk reaktion. Idén kom från en forskare, bolaget bildades 2006 och produkten godkändes i Sverige 2020. Nu tar AcuCort nästa steg mot en global marknad.
AcuCort valde att lansera produkten på hemmamarknaden först: i Sverige, Finland och Norge 2024 och i Danmark 2025 genom ett exklusivt distributionsavtal med bolaget Unimedic. Många svenska life science-bolag går en annan väg och siktar direkt på stora marknader som USA eller Europa, eftersom de nordiska marknaderna är små och sällan står för de stora intäkterna. Genom att börja i Norden har AcuCort i stället kunnat visa att produkten fungerar och säljer i verkligheten, något som stärker bolagets position inför kommande licensavtal. I en fas 4-studie fick 50 patienter använda filmen eller tabletter i vardagen under sex månader. 98 procent var nöjda eller mycket nöjda med hur lätt den filmen var att ha till hands, och vid 16 av 18 akuta reaktioner valde patienterna filmen över tabletterna. Efter sex månader föredrog 69 procent filmen och bara 3 procent tabletter.
Med sex anställda och externa konsulter kommersialiserar AcuCort enbart via partners. Ett licensavtal med Glenmark omfattar bland annat Tyskland, Österrike och Nederländerna, och en avsiktsförklaring finns för Mellanöstern och Gulfländerna. Med Glenmark-avtalet och USA växer den potentiella marknaden från Nordens cirka 28 miljoner invånare till omkring 550 miljoner. Efterfrågan på patentskyddade produkter som redan säljs och snabbt kan registreras på nya marknader är stor bland läkemedelsbolag, vilket ger företaget stor potential för fler licensavtal.
FDA har godkänt en initial pediatrisk studieplan och beviljat AcuCort Small Business Waiver, vilket gör att bolaget slipper ansökningsavgifter på flera miljoner. Ansökan om godkännande i USA (NDA) ska lämnas in under fjärde kvartalet i år.

