Seminarium belyste Sveriges utmaningar inom kliniska prövningar 

Under ett seminarium den 15 oktober gavs en omfattande uppdatering kring utvecklingen av kliniska prövningar i Sverige, där det konstaterades att mycket går åt rätt håll.

Seminariet, arrangerat av SwedenBIOs arbetsgrupper för public affairs och kliniska prövningar, hölls i samarbete med Paues Åberg Communications, som också stod värd för samtalet.

Inbjudna talare var Maja Neiman, Science Director på SwedenBIO, Adam Szulkin, ansvarig för kliniska prövningar hos Roche i Sverige och ordförande för SwedenBIOs arbetsgrupp för kliniska prövningar, Kristina Kannisto, strateg inom klinisk forskning på Region Stockholm, samt Marianne Pilgaard, CEO för danska TrialNation. Moderator för diskussionen var Malin Appelgren från Paues Åberg Communications.

Samtalet inleddes med att det tydligt framgick att riktningen framåt nu börjar ta form. Efter Asplund-utredningen, som lades fram för ett och ett halvt år sedan, följde en remissomgång förra hösten. I samband med diskussionerna kring remissrundan formerades en förstudie för att undersöka bärande delar av ett nationellt partnerskap för kliniska prövningar. Förstudien beviljades medel från det strategiska innovationsprogrammet SweLife och arbetet startade i april 2024. Kort därefter gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att etablera SweTrial – det föreslagna nationella partnerskapet för kliniska prövningar. Ytterligare ett framsteg kom i årets budgetproposition, där medel avsattes för SweTrials finansiering.

“Att svenska företag, som bildats utifrån forskning på exempelvis Karolinska, väljer att lägga sina fas 1-studier utomlands är ett tecken på systemfel”

Trots dessa positiva steg kvarstår stora utmaningar, konstaterade samtalsdeltagarna. Enligt SwedenBIOs Pipeline-rapport från 2023 väljer 70% av svenska företag att genomföra sina kliniska prövningar utanför Sverige. Adam Szulkin lyfte fram att Roche har 20 studier i Sverige, men 70 i Danmark, där man genom TrialNation har kommit betydligt längre med att utveckla ett nationellt system för kliniska prövningar. “Att svenska företag, som bildats utifrån forskning på exempelvis Karolinska, väljer att lägga sina fas 1-studier utomlands är ett tecken på systemfel”, menade Szulkin. Han betonade att centrala delar av SweTrial är att skapa nationella terapinätverk, fastställa ett nationellt mandat, och därefter marknadsföra Sverige internationellt.

Maja Neiman, SwedenBIO under sin presentation.

Maja Neiman från SwedenBIO diskuterade utvecklingen av en modell för strategiskt beslutsstöd, som är den del av förstudien ”Stärkt konkurrenskraft för kliniska prövningar” som SwedenBIO ansvarar för. Målet med modellen är att ge beslutsfattare tillgång till relevant data för att matcha global efterfrågan med svensk kapacitet och därigenom kunna välja prioriterade terapiområden. Hon förtydligade att beslutsstödet kan identifiera områden där Sverige antingen redan möter efterfrågan eller behöver förbättras. Det finns också en utmaning i hur Sverige framställs internationellt konstaterade hon; “I en av de databaser vi undersökt framstår Sverige sämre än vad vi i verkligheten är, vår data inkluderas inte tillräckligt i den globala datainsamlingen för kliniska prövningar”, avslöjade Neiman.

Marianne Pilgaard från TrialNation betonade likheterna med Danmarks resa när de byggde upp sitt nationella system för kliniska prövningar. ”Vi har genomgått samma faser som Sverige nu står inför, med att etablera nationella nätverk och identifiera starka områden. Mycket tid lades på att skapa en gemensam vision och säkerställa att alla parter arbetar mot samma mål,” förklarade hon och tillade att Danmark är särskilt skickliga på samarbete mellan offentliga och privata aktörer vilket underlättade arbetet.

På frågan om kliniska prövningar inte också måste lösas på EU-nivå, svarade Kristina Kannisto från Region Stockholm att det är viktigt att inte låta sig begränsas av utmaningar inom EU, utan att Sverige bör fokusera på att bli framstående inom området på egen hand. Adam Szulkin instämde och tillade att även om EU-regeländringar skapat viss osäkerhet, börjar situationen nu förbättras, men att det även krävs nationella framsteg av den kaliber som Sverige nu åtagit sig.

Panelen diskuterade också behovet av incitament för sjukvårdspersonal för att öka attraktiviteten att delta i företagsinitierade kliniska prövningar. Kristina Kannisto påpekade att det största incitamentet kan vara att få känna att man bidrar till utvecklingen, och att akademiska eller ekonomiska incitament inte alltid är det som lockar. ”Hela kedjan behöver incitament för att systemet ska fungera och inte enbart en enskild del,” betonade hon.

Seminariet bekräftade att Sverige nu är på väg att bygga den nationella struktur som behövs för att vända utvecklingen. “Vi rör oss i rätt riktning och har flera områden där vi presterar väl, det är viktigt att betona,” konstaterade Adam Szulkin från Roche.

Se inspelningen från seminariet.