Strategi, resurser och politisk stöd – nycklar till att säkra Sveriges life science framtid

Koppla ihop strategi och resurser för att skapa handlingskraft, ta hjälp av politiken för att ro hem investeringar och bli bättre på att visa hur otroligt viktig life science branschen är för Sverige – det var några av budskapen under en av SwedenBIOs panelsamtal i Almedalen.

En av SwedenBIOs två paneler under årets Almedalsvecka hade rubriken ”Svensk life science är unikt innovativ – hur ska vi säkra att det består”. En panel bestående av Britta Stensson från Business Sweden, Tine Hylleberg från Danska ambassaden, Tobias Lundin Gerdås från Roche, Katarina Beech från Bristol Myers Squibb och Jeanette Edblad från regeringskansliets life science kontor (som ryckte in istället för statssekreteraren Håkan Jevrell), tog plats i SwedenBIO-husets grönskade trädgård för att ta sig an frågan inför en förväntansfull skara åhörare.

Britta Stensson, Head of Global Industry Network Life Science på Business Sweden, inledde med att lyfta fram vad hon ser som fem viktiga pelare som den svenska life science framgången bygger på. – ”Vi har världsledande forskning på universiteten, sjukvård i världsklass, en forskningsinfrastruktur som är otrolig för ett litet land, inkubatorer som möjliggör för enskilda forskare med idéer att växa och bli företag och vi har också en känsla för entreprenörskap och en techsektor som bidrar positivt”, förklarade Britta och pekade ut finansieringen som en faktor som hämmar branschen.
– ”Vi har mer innovationskraft än vi har kapital. Vi behöver mer kapital och även utländskt kapital så att små bolag kan växa och bli större och vi behöver bli bättre på att skala upp”, sa hon.

Att finansiering är en hämmande faktor för många bolag som vill växa håller många branschexperter med om. Ett sätt att få investeringar till Sverige kan vara att bli bättre på att uppvakta globala aktörer menade Jeanette Edblad, chef för regeringskansliets life science kontor. Hon tog upp att den politiska ledningen kan hjälpa branschen på konkreta sätt som få aktörer nyttjar idag. – ”Jag tycker att industrin ska ta möjligheten att be om hjälp från till exempel näringsministern när det är en investering på gång. Det kan ibland handla om ett telefonsamtal till en CEO på ett globalt bolag. Ta den möjligheten”, uppmanade hon panel och åhörare.

Frågan om politisk vilja och handlingskraft diskuterades flitigt under samtalet. Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för policy och regeringskontakter på Roche, pekade ut en viktig skillnad mellan Sveriges och Danmarks life science strategier. – ”Det gamla uttrycket ”follow the money” är relevant när vi pratar om life science strategi. I Danmark är den nationella life science strategin kopplad till en budget på runt 500 miljoner. I Sverige har vi en jättebra strategi som antogs av förra regeringen och som nu tas vidare av den nya regeringen men den saknar pengar. Bra strategi och bra styrning i all ära men det krävs resurser och genomförandekraft”, konstaterade han.

Att Danmark tycks vara bättre på att genomföra det man pratar om kunde Katarina Beech, Head of public affairs på Bristol Myers Squibb, också bekräfta. – ”Det som slår mig idag är att vi inte har kommit långt inom hälsodata trots flera år av diskussioner, och när jag sneglar på Danmark så ser jag att de har lyckats med att bygga den digitala infrastrukturen som vi pratar om, sa hon.

Ett annat perspektiv som kom upp gällde allmänhetens syn på branschen och det faktum att få människor förstår den och vad den bidrar med, medan andra ser den enbart som kommersiell och glömmer bort samhällsnyttan den bidrar med i form av räddade liv, lindrande, bättre hälsa och ökad livskvalité för patienter. Bristen på kunskap om och förståelse för branschen gör den mindre attraktiv för politikerna som hellre talar om exempelvis gruvnäringen, konstaterade man. Tine Hylleberg, Head of trade på Danska ambassaden i Sverige, kontrasterade det danska och svenska synsättet på branschen. – ”En skillnad mellan Sverige och Danmark är att i Danmark så har vi en struktur med bolagsstiftelser som bidrar väldigt mycket till att finansiera forskning och satsningar, vilket gör det tydligt för allmänheten att man som industri ger tillbaka till samhället”, förklarade hon.

Britta Stensson å sin sida betonade vikten av att branschen blir duktigare på att visa den mångsidiga nytta den bidrar med. – ”Vi måste bli bättre på att förklara att vi är viktiga på så otroligt många plan. Att läkemedel idag är Sveriges andra eller tredje största exportkategori är viktigt. Även om vi skulle bortse från värdet life science industrin bidrar med till hälso- och sjukvården så är den i alla fall en jätteviktig industri för vår välfärd, exporten finansierar ju välfärden. Att vår bransch är viktig för den nationella beredskapen är ju ytterligare en dimension som visar hur viktig vår industri är”, konstaterade hon och gav följande uppmaning, – ”Vi som bransch måste bli bättre på att förklara hur viktiga vi är!”.

Panelsamtalet modererades av Magnus Lejelöv från Pelago.