Aktuella satsningar ger hopp – men mycket jobb återstår
Under Almedalsveckan anordnade SwedenBIO ett seminarium om läkemedelsproduktion (läs mer om talarna och se inbjudan här). Deltagare på scenen var Oscar Stenström, statssekreterare hos handelsminister Ann Linde samt representanter från AstraZeneca, Cobra Biologics, GE Healthcare, Pfizer och Sobi. Bakgrunden var det senaste årets stora investeringar i tillverkning från både företag och staten. Totalt har satsningar på över 4 miljarder kronor aviserats sedan våren 2015 (se faktaruta längst ner).
Under seminariet konstaterades det att det är viktigt för Sverige som life science-nation att här finns en stark närvaro av tillverkande företag. Inte bara för att det genererar exportintäkter i mångmiljardklassen utan också för att den kompetens som de tillverkande företagen bidrar med är viktig för hela värdekedjan inom life science-branschen.
Genom korta dragningar och en avslutande diskussion belyste deltagarna vad som krävs för att de senaste investeringarna ska bli början på en stark tillväxt av life science-tillverkning i Sverige och inte bara tillfälligheter.
Asien är tillväxtmarknaden och blir starkare och starkare på produktion
Margareta Ozolins som är chef för AstraZenecas fabriker i Södertälje inledde genom att berätta om att AstraZeneca kommer att fortsätta satsa hundratals miljoner kronor per år i Sverige de närmaste åren men enligt företagets egna prognoser minskar investeringarna i Sverige från år 2019. Enligt Margareta Ozolins är det ett par viktiga trender som utmanar Sverige som tillverkningsland. Fler och fler länder ställer krav på produktion inom det egna landet för att få tillgång till marknaden. På sikt innebär det att mer produktion kommer att ske i Asien eftersom mer och mer av exporten redan idag går till Asien. Erfarenheterna av att utöka produktionen där blir också bättre och bättre. Samtidigt blir omvärlden alltmer föränderlig, något som ställer ökade krav på flexibilitet vilket Sverige kan dra nytta av.
Margareta Ozolins ser flera saker som vi kan påverka lokalt och nämnde bland annat produktivitet, utnyttja automatisering och fortsätta vara flexibla och ställa om när det behövs. För att bli ännu bättre skulle hon vilja se större utbyte mellan olika industriföretag i Sverige. AstraZeneca har till exempel ett fruktbart samarbete med Scania. Margareta Ozolins konstaterade också att Sverige måste kunna erbjuda ett stabilt och effektivt klimat för företagande, särskilt i ett läge då andra länder sänker sin bolagsskatt. Ett par andra, viktiga områden att satsa på är utbildningssatsningar för att säkra kompetensförsörjningen och förenklade regelverk som till exempel kan korta ner ledtider, avslutade Margareta Ozolins.
Unikt tillfälle att ta marknadsandelar inom biologisk produktion
Jan Erneberg, global chef för tillverkning på GE Healthcare, berättade om verksamheterna i Uppsala. GE Healthcare tillverkar inte läkemedel men är i stället leverantör av utrustning för tillverkning av proteinläkemedel. Företaget växer med 10 procent per år i takt med att marknaden för proteinläkemedel ökar och företagets tillverkning i Sverige generar cirka 1 procent av svensk export. Verksamheten utvecklas mot modulära fabriker för till exempel asiatiska marknaden och att leverera tjänster vid sidan om produkter för proteinrening. GE Healthcare var till exempel djupt involverad i utvecklingsinsatserna för tillverkning av ebolavaccin.
I höstas beslutade GE att investera närmare 1 miljard kronor för att fördubbla produktionskapaciteten i Uppsala. Jan Erneberg konstaterade att tillgången till den unika kompetensen som byggts upp under lång tid var en viktig fakton för att satsa i Uppsala och inte någon annan stans i världen. Enligt Jan Erneberg har Sverige just nu en unik möjlighet att bli starka på biologisk tillverkning eftersom vi har en stark tradition och den globala marknaden växer kraftigt. Men för att GE Healthcare ska kunna fortsätta investera i Sverige måste kompetensförsörjning säkras även långsiktigt. Den satsning på en nationell testbädd för produktion av biologiska läkemedel som GE Healthcare gör tillsammans med Vinnova ser Jan Erneberg som en viktig del för den framtida kompetensförsörjningen, särskilt som testbädden välkomnar både små och stora företag och akademin.
Tillverkning kommer in allt tidigare i produktutvecklingen
Kirsti Gjellan, chef för utveckling och produktion av biologiska läkemedel på Sobi berättade om hur den vetenskapliga och regulatoriska utvecklingen gör att tillverkningsfrågorna letar sig in tidigare och tidigare i produktutvecklingen. Sobi med arv från Pharmacia har en lång tradition och historia inom biologiska läkemedel. Idag fokuserar de på sällsynta sjukdomar, finns i 24 olika länder, omsätter ca 3,2 miljarder kronor och anställer nu fler som adderar till nuvarande 700 medarbetare.
Eftersom det medicinska behovet av läkemedel för sällsynta sjukdomar är stort är de regulatoriska myndigheterna mer aktiva än tidigare när det gäller att bidra till att snabbare komma till marknaden berättade Kirsti Gjellan. Sobi har samma mål och det har lett till att arbetssätten har utvecklats. Idag kommer tillverkningskompetensen in tidigare i processutvecklingen både internt och i samarbete med partners och man gör andra riskbedömningar än tidigare. När det gäller framtiden är kompetensförsörjning en nyckelfråga också för Sobi och det handlar om att integrera olika kompetenser i processutvecklingen.
Kirsti Gjellan efterfrågade att begreppet samverkan ges ett nytt innehåll. När det gäller läkemedelstillverkning handlar det om att arbeta med öppen innovation där kunskapen om hur vi industrialiserar utvecklingen sätts i centrum. Kirsti Gjellan hopas att den nya satsningen i Uppsala som Vinnova och GE Healthcare har aviserat kan bli den öppna innovationsplattform som behövs.
Möter Sverige ett globalt företags krav?
Christopher Siegmund, platschef för Pfizers Strängnäsfabrik, gick igenom vilka faktorer som avgör var ett globalt läkemedelsföretag väljer att investera i nya tillverkningsanläggningar.
Listan med kriterier är lång berättade Christopher Siegmund men en av de viktigaste är nivån på bolagsskatten. Den kan variera från noll i Singapore till 10% i Irland och 22% i Sverige. I USA är den närmare 40 %. Bolagsskatten är dock bara en av flera faktorer. Patentskydd, långsiktig tillgång till rätt kompetens på alla nivåer, låg personalomsättning, stabil infrastruktur i form av till exempel vatten och elektricitet samt politisk och ekonomisk stabilitet är andra faktorer som vägs in vid investeringsbeslut. Situationen i Sverige är gynnsam när det gäller flera av dessa faktorer men man följer också utvecklingen noga och utvärderar alla viktiga faktorer inför nya investeringsbeslut, även tilläggsinvesteringar.
Christopher Siegmund ser positivt på framtiden för anläggningen i Strängnäs men välkomnar satsningar som förbättrar förutsättningarna ytterligare. En utbildningssatsning med fokus på biotechbranschen för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning vore särskilt välkommen. Andra länder gör detta men i Sverige saknas sådana satsningar.
Christopher Siegmund efterlyste också att Sverige utvecklar och tydliggör landets värdeskapande erbjudande för att attrahera företag som vill investera. Att stå vid sidlinjen är inget alternativ för då hamnar den aktuella investeringen i ett annat land.
Kontraktstillverkningen spelar en viktig roll i värdekedjan
Carl-Johan Sundberg, styrelseledamot i Cobra Biologics AB och professor på KI inledde sin dragning med att påpeka att på samma sätt som staten gjorde satsningar för 30-40 år sedan som nu kastar positiva skuggor under 2010-talet, bör staten tänka långsiktigt och fortsätta göra satsningar som kastar skuggor 15-20 år framåt. Cobra är en kontraktstillverkare inom biologiska läkemedel. Kompetensbredden omfattar bland annat DNA-produktion för genterapistudier, virala komponenter för DNA.vacciner och produktion av peptider och proteiner. Cobra har ca 150 anställda i Sverige fördelat på Södertälje och Matfors utanför Sundsvall.
Carl-Johan Sundberg berättade att företaget har växt kraftigt i Sverige under de senaste 5-6 åren. Mycket av verksamheten sker i de riktigt tidiga faserna av läkemedelsutveckling vilket kräver skräddarsydda lösningar och därmed en matchande, hög intern kompetens. Cobra driver också flera samarbetsprojekt med svenska universitet. Flera av de lyckade biotech-affärer som skett i Sverige de senaste åren, med till exempel Aprea, Alligator Bioscience och Cormorant pharmaceuticals inblandade har fått hjälp från Cobra med sin produktutveckling. Exemplen visar hur viktigt det är för de mindre tillväxtbolagen att den här kompetensen finns nära avslutade Carl-Johan Sundberg.
Regeringen vill jobba nära företagen
Innan den avslutande diskussionen gav Oscar Stenström, statssekreterare hos handelsminister Ann Linde, regeringens syn på den svenska life science-branschen. Han berättade att svenska företag är mer närvarande i samband med exportsatsningar och intresset utifrån ökar. Ett exempel är Saudiarabien, relationen länderna emellan är bättre än någonsin och man är mycket intresserade av både svenska produkter och tjänster och att lära sig av våra system när det gäller forskning och utbildning. Från regeringens sida håller man öronen öppna för att förstå den komplexa life science-branschen och man jobbar för att ramvillkoren ska vara bra för det sammantagna ekosystemet längs hela värdekedjan. Ett viktigt budskap från Oscar Stenström var att regeringen vill ligga nära företagen för att förstå branschen, till exempel när det gäller behov av kapital eller kompetens. Det är också därför som life science är ett av regeringens 5 samverkansprogram.
Kompetens, bolagsskatt och öppen innovation
Den avslutande diskussionen inleddes med att Oscar Stenström fick frågan om han är lugnad eller oroad av det han hört från företagen. Svaret blev att han var lugnad. Men branschen höll inte med om att han borde känna sig lugnad.
”Jag tycker man ska vara ganska orolig hela tiden om man sysslar med affärer på en global marknad. Nu när vi har en bra tillväxt bör vi passa på att fundera på hur vi kan jobba smartare, det är nu vi ska tänka fort och smart för att inte bli omsprungna framöver” sa Margareta Ozolins från AstraZeneca.
Samtliga i panelen var rörande eniga om hur viktig en långsiktig kompetensförsörjning är för branschen. Och det är bråttom. ”Vi ser en brist redan nu när det gäller utbildad personal”, sa Margareta Ozolins. Jan Erneberg hyste förhoppningar om att den nya hubben som nu utvecklas i Uppsala ska kunna bidra till att en ny generation experter med den så viktiga spetskompetensen byggs upp. Carl Johan Sundberg föreslog att staten kan gå in med stimulanspaket till universiteten så att nya, riktade masterutbildningar kan sjösättas.
”För att tala om möjligheter finns det en viktig skillnad mellan biologiska läkemedel och traditionella läkemedel”, sa Jan Erneberg. ”Biologiska läkemedel beskrivs av deras produktionsprocess vilket innebär att när du väl har etablerat processen och fått den godkänd blir det svårt att flytta den verksamheten. Man får i så fall regulatoriska problem”.
Kirsti Gjellan påminde om att det finns flera initiativ just nu och att det är ganska få spelare i ett litet land. Kirsti argumenterade för ännu mer samverkan och mer öppenhet, att alla delger varandra och hjälper varandra för att skapa djup och bredd när det gäller kompetens och erfarenheter. ”Öppen innovation har varit framgångsrikt för oss på Sobi och kommer fortsättningsvis att också vara viktigt”.
När det gäller frågan om hur en aktiv dialog med regeringen kan föras sa Kerstin Falck från Pfizer, stand-in för Christopher Siegmund i denna paneldiskussion som fördes på svenska, att ”man möter en stor lyhördhet, något som regeringens ska ha beröm för”. Kerstin Falck ser dock att den svenska mentaliteten som gör att man marknadsför sig väldigt försiktigt behöver bytas mot ett annat förhållningssätt. ”Sverige behöver marknadsföra sig mer och även föra dialog med de globala företagens huvudkontor”.
Som avslutning fick panelen önska vad som ska göras härnäst för att göra Sverige världsledande inom life science-produktion. Oscar Stenström ser en potential i att nyttja Nobelpriset och det nya Nobelcenteret bättre i marknadsföringen av Sverige. Företagsrepresentanterna sa att de ska arbeta för att öka sin egen produktivitet för att förbli konkurrenskraftiga, men de vill också se mer öppen innovation, satsningar på kompetensförsörjning och sänkt bolagsskatt.
Fakta: Några aktuella investeringar och satsningar
- AstraZeneca: ny fabrik för produktion av biologiska läkemedel i Södertälje, 2,3 miljarder SEK.
- GE Healthcare: fördubbling av tillverkningskapaciteten i Uppsala, 870 miljoner SEK.
- Regeringen: Forskningsprogram för utveckling och produktion av läkemedel, 320 miljoner SEK.
- Forskningscenter för utveckling av proteinläkemedel, 510 miljoner SEK (Wallenbergstiftelsen + Universitet + AstraZeneca).
- Ny hub för utveckling av biologiska läkemedel, 90 miljoner SEK (GE + regeringen)
Referatet är sammanställt av Ola Björkman, Let ’em know.
